Denna soliga fredag lyssnade vi på Johan Beer som arbetar som bokinläsare!
Information från presidenten:
Denna fredag var det 29 medlemmar på plats varav två på distans.
På måndag är det styrelsemöte, meddela om ni har något som ni vill ska tas upp.
Morgonens skryt:
Sven skröt två gånger. Han har fått sjunde barnbarn.
Dessutom har två av klubbens medlemmar varit på Sjöhistoriska och pratat, Sven och Ami. Det var Ekosystembaserat havsförvaltning. Målet är att upprätthålla friska, produktiva och motståndskraftiga ekosystem som kan leverera ekosystemtjänster (som livsmedel, syre och rekreation) även i framtiden.
Dagens föredrag:
Kommunikationskonsulten Johan Beer arbetar sedan några år med att läsa in tal- och ljudböcker. Han har arbetat som journalist tidigare och haft eget förlag.
Blev pension men tyckte att det var trist att inte ha något att göra. Han svarade på en annons och började med att prata in talböcker.
Frågan är hur framtiden kommer att se ut, kommer vi sluta läsa böcker, kommer talsyntes att användas i stället eller vad händer?
6% av Sveriges befolkning har lässvårigheter (synproblem, dyslektiska). Man läste in för att dessa skulle få tillgång till samma böcker. Mycket av utbildningsmaterial läses in med talsyntes. Inte samma kvalitet som när en person läser in givetvis.
När Storytel startade började kritiken. Storytel köpte upp Norstedt och det tystnade. Fler läser/lyssnar idag än tidigare. Utvecklingen fortsatte och det senaste är att Spotify och Storytel har startat ett samarbete. Storytel m.fl. ger en ganska låg royalty till förlaget. Av det får författare runt 20% i Sverige.
Att lyssna på en bok kan du göra överallt medan en läsebok måste du sitta ned och lyssna. Man kan få stöd genom att texten läses upp men man följer med i en text som tänds upp allteftersom.
Det svåra är att hitta röster som fungerar för de flesta före vem har inte börjar lyssna på en bok men avslutat pga att man inte tycker om röster hos den som läser upp.
Nästa fråga är hur dramatiserad inläsningen ska vara. 50% tycker att det är för mycket och 50% för lite.
Nästa fråga är hur dramatiserad inläsningen ska vara. 50% tycker att det är för mycket och 50% för lite.
Vid inläsning används allt från amatörer till författare och skådespelare. Personer som läser inför stora och kända författare och har blivit förknippade med dessa författare har bra inkomster.
Man får ofta betalt per inläst timme. Men ibland kan det ta 3 timmar att läsa in en timme pga att viss research kan behöva göras. Framför allt när det gäller uttal. Man kanske bara kan sitta och läsa in fyra timmar åt gången för sedan kan rösten knyta sig.
Man sitter i en studio stor so en skrubb och läser in. Detta görs via datorer och inläsaren kan själva styra om det ska ”spolas”, raderas eller starta om. Därefter behöver inspelningen korrektur lyssnas av en annan person. Även oönskade ljud som magkurr m.m. behöver tas bort eller spelas in på nytt för att få bort.
Man väljer ut inläsare genom att personen först skickar in testinläsningar. Fungerar dessa så kallas man på riktiga tester. Klarar man dessa så får man påbörja en bok.
Dialekt är man väldigt försiktig med. Det kanske inte passar in (skånska i en bok om Norrland).
l
Det finns olika sätt att arbeta på. Vissa inläsare läser boken i för väg för att veta vad boken handlar om, andra startar inläsningen direkt.
Hur kommer det då att se ut i framtiden? När man under 80-talet försökte få folk att använda dator. Efter 5 år hade det fortfarande inte hänt något.
Samma sak när mobiltelefonen kom, stora och tunga. 3 år senare kom den digitala telefonen. Plötsligt var täckningen 100%. Därefter kom smartphone runt 2007. Man hade problem med de första modellerna. Idag har inklusive ungdomar en smartphone. Troligen kommer utvecklingen med ljudböcker att ske på samma sätt.
AI-röster har tagit över en hel del idag.